Varför ska allt komma på en gång?
Nu skiter jag fullständigt i det där "feelgood"-snacket och kör rakt på sak. Jag är en tjej som ler och skrattar utanpå även fast jag verkligen kan vara ledsen och vara i en helt annan värld än eran. Jag är känslig. Jag tar åt mig av saker som folk säger även dom jag inte känner så bra eller inte alls. Att kalla mig toffel och sen bre på det ännu mer så det fastnade på hjärnan fick mig att inse att jag verkligen är en toffel. Jag gör precis som alla andra säger utan invändningar. Jag har ganska svårt för mig att säga nej till personer jag tycker om även om jag inte orkar eller överhuvudtaget vill göra de sakerna. Jag är för snäll ibland helt enkelt.
Och jag ska vara ärlig, jag gick hem idag från skolan för att jag ändå inte skulle orka med att koncentrera mig på det som är viktigt; skolan. Det är första gången det händer. Och kommer inte hända igen. Jag fortsätter med mina falska leenden och skratt. Ni behöver inte oroa er.
e exakt likadan