kär ? kan jag fortf bli det?
Detta skrev jag för exakt ett år sen !
så e det jag ser det iafl. okej nu ska ju jag inte vara den som säger att det är överskattat jag menar jag har ju aldrig kännt den kännslan av kärlek ellr jag trodde jag hade gjort det tills jag blev sårad och nu vill jag aldrig mera ha ett förhållande!.... okej det var också en lögn. jag måste nog sluta ljuga för mig själv och inse att jag är ganska patetisk och rädd. jag skulle säga att jag är en yngre och räddare "run away bride" jag träffar någon blir "kär" förstå att jag säger kär men menar blind av en liten kort varig crush. inom en vecka blir tsm med denna person och sedan e allt underbart !! i tre dar!... sen börjar jag tveka och blir paranoid. jag börjar tänka för mycket på vad andra tycker jag börjar tänka på vad han tycker gillar han verkligen mig säger han bara såhär för att göra mig glad. vad e han ute efter. jag skulle nog sejja att jag har dåligt självförtroende och självkännsla. jag tror inte på att någon skulle kunna älska mi så mycket som i the note book ellr titanic ellr oc ellr one tree hill. jag lever i en dockusåpa värld. jag tror nånstanns att jag någon gång får den dära kännslan som man ser dem ha på tv. men som sakt jag börjar tvivla och sen gör jag slut. ångrar mig dan efter och försöker få tillbaka personen men olyckligtvis så vill dem aldrig ha tillbaks en. förstår varför skulle inte jag heller. men så gråter ag över det i en månad och sen blir jag bara sur och sen börjar jag leta vidare utan att ha gått vidare av den förra. jag kan ine fortsätta såhär. och nu tror jag att jag inte kan älska. är det så att vissa männsikor är för rädd för att älska en person bara för att man inte vill bli sårad? jag undrar .....
Nu skriver jag såhär lite kortare men så är det...
kärlek är ngt jag inte kanske känna längre eller min hjärna har låst fast sig vid att inte kunna bli kär och älska ngn, men är det så konstigt da, min pappa har kastat ut mnig & sejjer att han hatar mig, han har aldrig gilalt mig pga av att jag e för lik mamma... och sen har jag på alla de senaste förhållanderna blivit sårad ibland lite mildare och två förhållanden tog verkligen knäcken på mig.. grejen är att jag har oxå blibit väldigt bitchigare och jag tror att det är som ett skydd osm beskyddar mig från att bli uttnytjad och ner trampad av .. men vill man va den vågar man öppna upp sig för nån och vara helt ha ett obeskyddat hjärta, om det krossas igen vet jag inte om jag kan läka det nånsinn. visst jag e 16 år men jag har varit med om mkt och jag vet tro mig det finns andra som har det värre men jag har faktist blibit annorlunda och förstörd pga det.. men nu vill jag öppna upp mig för jag tror jag växer som person om jag gör det och blir mer självsäker i mig själv så nu ska jag skärpa mig ta i tur med mitt förflutna och lämna det bakom mig och just see forward ! wish me luck
du behöver inget good luck, det är bara att köra gumman :)
Jag lovar dig, du klarar detta! Ditt förflutna är ditt förflutna och låt det bli din lärdom! Många sörjer över det man gjort tidigare, men varför sörja något man idag inte kan göra ogjort. Jag menar; vi kan endast göra det bästa åt situationen IDAG och framåt, vi kan som sagt inte göra något ogjort..
(däremot ska jag inte förneka att jag aldrig mår dåligt över det förflutna som andra gjort mot mig och över de felsteg jag också gått)
Det du också måste komma ihåg är att många gånger så krossas dem ALLRA BÄSTA! De personer som egentligen är värd all kärlek i världen får många gånger den skit och det hat den minst förtjänar!
I don't know you that good, men jag tvekar inte på att du är en underbar tjej som vill allas bästa. Låt inte de idioter förstöra för dig, du är du och den ska du fortsätta va. Det är DEM som är för korkade för att ha dig, inte DU som är otillräcklig..
Ha det bäst och lova att aldrig ge upp :)
